Ljusa nätter och djupa fjordar
En resa med Hurtigruten var en länge närd dröm för mor, en aktiv pensionär på 81 vårar. Veckan efter midsommar 2003 blev drömmen verklighet. Med sina tre barn som ressällskap kryssade hon i sex dagar och fem ljusa nätter mellan Kirkenes och Bergen.
I början är man så bedårad av det storslagna sceneriet att det är svårt att slita sig från däck för att äta och sova. Men så småningom blir måltiderna välkomna avbrott, inte minst tack vare den förträffliga förplägningen med tonvikt på fisk och skaldjur.
De täta strandhuggen – fartygen besöker tre–fyra hamnar per dag – ger kryssningstillvaron variation. Tiden i hamn varierar mellan en halv timme och flera timmar med möjlighet att delta i organiserade utflykter eller att upptäcka på egen hand.
Under de två första dagarna är det Varangerhalvön och Finnmarkskusten som glider förbi. Karga fjäll med glaciärer och vänliga konturer. I Hammerfest hinner vi sträcka på benen och gå bärsärk i suvenirbutikerna.
Andra dagens kväll (är det faktiskt kväll?) seglar vi i Troms fylke och fjällen blir högre, mer dramatiska. Kring midnatt får vi uppleva Tromsö – av någon anledning kallat Nordens Paris – by night.
De flesta av oss behöver några timmars sömn varje natt och vill man se allt som rutten har att visa upp är tolvdagarskryssningens Bergen–Kirkenes–Bergen (eller i motsatt riktning) enda alternativet. De avsnitt som seglas nattetid sydgående avverkas på dagen nordgående.
För den som kan vara med bara en dag rekommenderar jag etappen Harstad–Stamsund sydgående. Färden går genom den uppmuddrade leden Risøyrenna där kaptenen finmanövrerar skeppet mellan grunda sandbankar, till Sortland på ön Vesterålen och vidare till Stokmarknes på Hadseløya. Här finns Hurtigrutenmuseet och det var här kapten Richard With, Hurtigrutens fader, grundade Vesteraalens Dampskibsselskab år 1881.
Två rederier, Troms Fylkes Dampskibsselskab och Ofotens og Vesteraalens Dampskibsselskab, upprätthåller i dag Hurtigruten med elva fartyg. Sex är i 11 000-tonsklassen och byggda på 1990-talet, tre är mindre och något äldre, medan två är nästan splitternya med 15 000 tons dräktighet.
Vi har mönstrat på m/s Richard With som bär den legendariska kaptenens namn. De 700 passagerarna kommer denna gång från Tyskland, Holland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Belgien, USA och de nordiska länderna. Medelåldern tycks ligga över 50, ett par tre barnfamiljer finns med och några ungdomar med campingutrustning följer med på kortare etapper.
För många norrmän är Hurtigruten ett transportmedel och post och fraktgods lastas och lossas i varje hamn.
Fartygen är bekväma och ändamålsenligt inredda med gott om teak och mässing. Inga hiskeliga antika statyer och springbrunnar här.
Praktfulla Trollfjord
Från Hurtigrutens födelseort fortsätter vi genom det natursköna och dramatiska Raftsundet. Det stencilerade dagsprogrammet lovar att vi gör en avstickare in i Trollfjord – om väderförhållandena tillåter.
Fjordmynningen är 100 meter bred, inte mycket med tanke på att fartyget är 122 meter långt. Vädret är tjänligt och turisterna bjuds på en naturupplevelse de sent ska glömma. Bergen stupar brant från över 1000 meters höjd ner i den smala fjorden. Kaptenen manövrerar skickligt långsides en bergvägg där ett vattenfall störtar ner i djupet. Kamerorna klickar och surrar.
Innan vi lämnar denna unika övärld hinner vi besöka Stamsund på Lofoten. I skymningen får vi besök av en flock tumlare.
Följande förmiddag korsar vi polcirkeln och de som varit med på hela resan belönas för denna bravad med ett certifikat och Hurtigrutens speciella drink. Detta är en av de få organiserade aktiviteterna på resan. Något nöjesliv med dans och dobbel förekommer inte. Extra festlig är den sista måltiden före ankomsten norrifrån till Trondheim där många debarkerar. Kaptenen är värd och många av passagerarna, i synnerhet de äldre, klär sig extra festligt.
Utflykter i land ordnas bland annat till Nordkap och på Lofoten. Själv deltog jag i en rundtur i Trondheim som gav en försmak av vad staden med den imponerande Nidarosdomen har att bjuda på.
Efter Trondheim på resans nästsista dag besöker vi natursköna hamnstäder som pockar på återbesök: Kristiansund, Molde, Ålesund.
I inloppet till Bergen kommer resans första regndroppar. Och när vi står på kajen med vårt gepäck och väntar på att familjens yngsta ska lotsa bilen ur fartygets innandöme börjar det hällregna. Men detta är ju Bergen.
Inlägget ingick i pensionärstidningen God Tid, nummer 6, 2003.
